upploppet

julmusik och trötta ben
en tisdag kväll
det är bara drygt några veckor kvar till ledighet
familjen allihop tillsammans
och
som alltid är min bild av upploppet som en lång vindlande uppförsbacke med motvind och snöglopp
det frestar på att stå ut med
att inte kunna ta rulltrappan eller hissen
att tåla att jag ska göra varenda liten jobbgrej som ska göras
innan den 20:e
då jag faktiskt stänger för ledigt lov
i hela tolv dagar

turligt nog är jag tålig, regntät och uppladdningsbar

himmel

när jag var ung fattade jag allt
och i princip ingenting
ingenting visste jag om kärlek till ens barn
om den brännande längtan som alltid finns i hjärtat
när de inte är hos en
t.o.m när de är vuxna
ännu mer när de är vuxna
och helt förtjusande individer
med tankar om allt
och starka åsikter

nu är det bästa i veckan en tidig måndagmorgon
med alla ungar i boet
prat över kaffet med vackra stora barn
och småprat kvällen innan
sent sent
efter att tåget kommit
och den utflugne ungen är upphämtad

himmel vad det är det bästa i livet

brist

jag längtar till advent
och jul
och snö

nu behövs snö helt enkelt

just nu

simma på simma på
näsklämma fastsatt
det finns inga garantier för att jag orkar hålla näsan ovanför vattnet
ibland hinner jag vila i vändningen

extraordinärt lycklig och framgångsrik

jag läser att det som skiljer oss andra från extraordinära mycket lyckliga och framgångsrika människor är att de disciplinerat gör sådant de egentligen inte tycker om att göra
det som jag hoppar över
men som skulle underlätta mycket
så att jag kunde göra andra roliga saker

om jag var en sån extraordinärt lycklig framgångsrik person skulle jag
träna regelbundet ja varje dag förstås
alltid vika ihop och lägg in min tvätt
förbereda nästa dags måltider
ringa nära och kära varje dag
komma ihåg födelsedagar
duscha mer regelbundet (orkar inte förklara men ni som har mycket tjockt hår och/eller torr hud kanske fattar)
följa ett underhållschema för hus och bilar


då skulle det som bli ordning på torpet