jag kokar hjortronsylt i kväll..
lyx kanske..
men för mig är det ett vardagstillbehör..
det fanns alltid hjortronsylt hemma när jag växte upp..
hjorton heter snåttra på den dialekt som min farmor hade..
västerbottens inland..
kärt barn har många namn...
6 kommentarer:
Det där är varken snåttrern´ eller hjortron - det är myrbära´! Och vardagsmat även här... men det är nog historia nu eftersom världens bästa hjortronplockare inte längre finns kvar. Pappa, som somnade in i höstas...
Hjortron är skogens guld!
Jag har inget i frysen, men en rejäl burk i kylskåpet.
Filmjölk, hjortron och lite müsli oj vad gott!
snåttra?! nu lärde jag mig nåt nytt!
môlter, känns det igen?
hjortron på värmländska!
konstigt nog är jag ensam i familjen om att gilla dem
Åh så gott! :-) Vilken lycka att ha såna att plocka!
När jag växte upp hade vi ALLTID hjortronsylt i massor med burkar i källaren.
Hjortronsylt till pannakor, plättar, mjölkbryta, våfflor .., till glass .., ja, hjälp så gott.
Och visst är det förunderligt eller kanske inte .., att jag nu kan känna den där sötsyrliga doften av hjortron när jag skriver det här?
visst är det härligt att man känna en smak bara genom att tänka på den..
nu tänker jag på jordgubbsglass..
mmmm
Skicka en kommentar