vad jag egentligen skrev i förra inlägget..
trots att det inte syns så väl..
är att jag inte tycker att det är så enkelt att vara mamma åt en flicka..
vad ska jag skicka med henne??
missar jag nåt viktigt??
jag har ingen riktigt bra förebild faktiskt..
12 kommentarer:
Det är inte lätt, kan man göra annat än att vara sig själv, försöka vara en bra förebild i hur man själv är och lever? Men försök också se till att hon har andra vuxna kvinnor som förebilder, rådgivare och som hon kan vända sig till. Ska man frigöra sig från mamma, är kanske inte mamma den man vänder sig till under vissa perioder...
Packa ner glatt humör, visdom och MASSOR av kärlek!
Att skicka med ut i livet: "Självständighet, humor, självdistans, och förmågan att tro på sig själv.
Ja, och så kärlek förståss!
haller med mamsen.
kärlek.. i massor.. det får hon.. både av mig och grodpappan..
humor.. det har hon.. makalöst rolig kan hon vara..
självständig.. sedan några år helt trygg i att klara det mesta, nästan allt själv
självkänsla och självförtroende..
det jobbar jag på att ge henne varje dag.. och det är väl här det känns svårast.. det var lättare på 70-talet när jag växte upp känns det som.. då fanns nästan inget mediatryck om hur man ska eller inte ska vara..hur man ska eller inte ska se ut..
men jag tänker i mina mest nöjda mammastunder att hon får all kärlek jag kan ge henne... och så är jag den mamma jag är..så bra jag kan.. och hon har andra vuxna kvinnor runt sig som hon kan observera..
tack för support..
Kan bara instämma med alla andra och så var det klokt att lära henne att koka te tycker jag.
ja.. koka te måste man kunna.. och göra en riktigt god äggröra.. och det kan hon också..
det bådar ju riktigt gott det här..
Min första tanke var kärlek, humor,
tacksamhet(att tacka för allt i livet) Såg att många kom med kärlek ,
men lova att alltid ställa upp vid med och motgång (när du kan )
det tror jag också kan vara viktigt...
Grodan, bara genom att vara den Du är så ger Du henne en otroligt bra förebild. En människa som hittat fokus på det viktiga i livet, som vårdar kärlek och vänskap före sitt jobb. En människa som kan finna njutningen i det "lilla" här i livet. En komplett människa helt enkelt, utan att vara överkompetent så att hon får svårt att leva upp till det.
mormor.. du har rätt.. ovillkorad kärlek och attt alltid finnas oavsett vad som händer..
tack battis... men du vet hur det är.. jag tvivlar över att det jag gör och är räcker till...suck.. det vore fint och sluta med sånt.. tvivel alltså..
"Utan tvivel är man inte riktigt klok" var det någon som sa, kanske Tage Danielsson? Du verkar göra ett alldeles utmärkt jobb, du är nog tillräckligt bra som förälder och se, "tillräckligt", det är den perfekta nivån! :-) Kom också ihåg det som jag brukar säga till min dotter ibland när jag fånar mig: "det är föräldrars skyldighet att vara pinsamma!", och med det menar jag väl egentligen att jag försöker hjälpa henne att ta såpass mycket avstånd från mig att hon kan bli en egen person... och att man som förälder nog inte ska ta sig själv på för stort allvar.
Att vara en "bull-mamma" som alltid vet barnens behov innan de ens hunnit tänka det är nog väldigt bra på så sätt att man ger barnen tonvis med trygghet och stöd. Det är nog också väldigt bra att vara en mamma som inte har riktigt hundra koll på alla detaljer men lever ett eget liv också, för det ger barnen en förebild... och så finns det nog en massa mamma-sorter där emellan som också är väldigt bra, ur andra aspekter! :-) Ha kul med dottern i fjällen!
tack visionary.. skidåkning med dottern är en fröjd för hjärtat..och själen..
Skicka en kommentar