häromdagen hade jag sån tur...
att jag fick läsa gonattsaga för två små flickor..
fem och sex år gamla..
lite lagomt trötta..
med lite kryp i benen..
kröp de upp nära mig i soffan..
och lyssnade..
och slappnade av..
helt underbart såklart..
jag ville nästan stanna tiden..
små andetag som blir tyngre..
små fötter som stillar sig..
obetalbart..
tack tjejer..
3 kommentarer:
Låter mysigt!
Det är sådana stunder man sparar!
Har min aning om vilka tjejer du var sagotant till...
*s* Tror att de små tjejerna sparar den stunden i sina hjärtan. Närheten och stillheten som ibland uppstår bland människor, stora som små, är unik och oförklarlig.Men ack så underbar!
Man får passa sig så att man inte visar hur otroligt lyxigt man tycker att det är, så man inte förstör "myset"...;-) Jag brukar få låna dotterns lillasyster ibland - hon älskar att läsa, jag älskar att läsa, det kan gå timmar av mys... :-) Och har man extra mycket tur kan det komma en liten och fråga: "får jag pussa dig?" som lillasyster gjorde på julafton... det lever man vääääldigt länge på! :-)
Skicka en kommentar