tar mig fram i livet.. stigfinnare...osansat, ohämmat och oförtrutet, men också med stor eftertanke... för det mesta lycklig men född tvivlare..
2005-12-09
sjysst
foto: scanpix
vi bor i en by med ung 150 invånare....
i glesbygd...
det har sina för- och nackdelar...
vår granne har i 7 år hämtat vår tidning varje morgon och lagt den på vår förstukvist..
det är extra skönt på vintern när man slipper gå de hundrafemtio metrarna till brevlådan...
han fick ett träd över benet för ett tag sen..
och massor av saker gick sönder..bl.a knät
så nu bär jag hans tidning till honom på morgonen..
och hjärtat mitt blir varmt...
ibland är det extra skönt göra saker för andra...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
En sån där underbar kännsla då man äntligen kan göra en tjänst tebax!
Jag blir varm i hjärtat bara av att läsa om det! *ler*
Härligt att läsa om goda grannar.
Så fint! Det är precis det här jag efterlyser mer av, såhär i den mörka vintertiden... jag blir så glad när jag hör hur ni tar hand om varann!
han är en riktig pärla.. grannen.. och förut hade jag dåligt samvete för att vi inte kunde ge en tjänst tillbaka varje gång han hjälpt oss.. men så slutade jag med det dåliga samvetet.. folk gör det de gör av fri vilja och med gott uppsåt för det mesta.. och nu har turen kommit till oss att hjälpa honom..
urgulligt, man blir alldeles varm när man läser om det ;-)
Skicka en kommentar