2007-03-22

sortering....

karolina lassbo skriver på svts hemsida om klasstillhörighet...
det är inte helt lätt...
att veta hur man ska sortera sig..

många av oss har kunnat göra en sk klassresa..
pga utbildningsmöjligheterna...

jag är en typisk sådan..
mina föräldrar kom ur skogsbondefamiljer...
med många barn..
och mycket sparsamt med pengar..
de i sin tur kunde med hjälp av realskola..
och kanske en smula driftighet få det bättre ekonomiskt...

och jag och mina syskon har alla akedemisk utbildning..
bra jobb..
med hög status..

men jag är fortfarande en skogsbonde i själen..
akademiker kommer jag aldrig att kalla mig..
inte för att jag ser ner på såna som känner sig som akademiker..
utan för att jag just inte känner mig akademisk....

kanske är det så att ens grundvärderingar..
och vardagliga referenser spelar större roll...
för hur man sorterar sig..
än den utbildning och ev. bildning man plockat på sig i livets bibblo..

jag tror det..

7 kommentarer:

Medelålders mode sa...

Det är knepigt det där. men jag tror inte som Lassbo att klass-samhället håller på att försvinna. Jag tror det tar generationer att byta klass, på riktigt.
Min pappa gick t ex bokstavligen ifrån stampad jordgolv i köket till att dansa på kungens tiljor.
Han hade ingen akademisk utbildning utan pluggade på Hermods och arbetade sig upp.
Han sa alltid att vi barn måste utbilda oss. Han hade ett behov av bekräftelse. Kan inte låta bli att jämföra med Ordförande Persson. Och så Herr Bildt.
Klasserna finns kvar men det tid att ordna in sig i en ny. Både om man är på väg upp eller ned.

Magnus Carlbring sa...

jag troddre du var en groda det säjer jag nu yo

Lyckliga Grodan sa...

havsfrun..
jag tror inte heller att klassamhället kommer att upplösas..
det ändrar sig..
som allt annat..

embryo..grodor är bra skogsbönder...
;)

Elisabet. sa...

Jätteintressant att läsa!
Min pappa kom från fattigt bondhem i Västerbotten och trots spartansk skolgång (men tack och lov för Hermods) så kom han sig verkligen på fötter och fick det BRA.
På mammas sida var det annorlunda; stor släkt som tog hand om varandra och med hjälp av en prov.läkare där mamma tjänade som piga som ung, - han tyckte att hon skulle passa som sjuksköterska - och ett lån från Västerbottens läns landsting, så kunde hon läsa till sjuksköterska.
Dom fick det bra.
Men pappa, han kämpade hela tiden .., han ville så gärna "visa upp" att han hade fått det bra.
Det satt i nåt så otroligt, och han var ju inte alls akademiker, men hn kände av den där underlägsenheten längst där inne, det märktes tydligt.

Anonym sa...

Min klassresa handlar mer om att vara handelsresande i mitt eget mod. Inte blod även om jag är i högsta grad levande.

Bloggblad sa...

Intressant! Jag blir ofta tagen för att vara sprungen ur högre medelklass med överklassvärderingar - men icke! Intelligenta men fattiga föräldrar som slet som djur för sitt ideella livsverk överförde sina värderingar, och fler än en har häpnat över att jag inte är och tänker som de tror.

magdas uttryck var bra! Klassresa i mod... det gäller mig också.

Fast nån skogsgroda är jag inte - mer stadstmyra... (för jag trodde rasen på dylika hette så när jag lekte på trottoarena...)

Anonym sa...

Inte lätt... själv blir jag bäst kompis med vaktmästare och städerskor, hellre än de andra akademiker ;)